The Indie Piss-Off's: Vi jagar solen.

Nikki Fever. Med sin hänga-på-lava-och-vara-emot-alla-former-av-politik-
och-låtsas-vara-indie-outfit. Med långkalsonger.

Jag vill be om ursäkt till er läsare. Jag och Trey uppdaterar bloggen alldeles för dåligt, vi har mycket för oss och försöker först och främst finna tid för varandra. Men jag kan glädja er med att vi har en ny film på gång. Vi har bestämt låten, och det är första steget. Andra: Att göra filmen.

I min enkla boning sitter jag nu och lyssnar på indie-electropop och dricker kvällens första öl. Dagen har bestått av luftgitarrer och kurrande mage. Både jag och Trey lider av fattigdomens sylvassa egg och vi vandrar längs den med två flaskor kir vilandes på våra axlar. Tillsammans med än tyngre bördor.

Igår möttes jag och Trey upp på alis för ett par kalla. Den första var helt jävla otrolig, och den andra var inte långt därefter. Jag tror till och med att Trey föredrog den andra, med tanke på hans yttring "Oh fy fan, den där satt helt jävla gudomligt". Något liknande sa han iallafall.
Vi träffade en ganska tjatig gubbe som vi först trodde var helt ensam men som sedan fick sällskap av en herre med ännu större kagge. Vi märkte hur solen flydde från oss på ett par minuter och sedan påbörjades jakten efter den. Vi rusade längs trickets spår till rådhuset, vi kunde se det stora eldklotet gömma sig bakom husen och vi sprang in på systemet och köpte ett par kassar öl till, tillsammans med lite solrosfrön, chips och en snickers (köpta separat).
Vid kungsholmens vatten hittade vi solen som bländade oss dubbelt om tack vare vattnets reflektioner. Från gräsmatta till en av tre bryggor med soffor. Varje brygga befann sig ett steg längre ut i vattnet och vi klättrade längs stegen för att inte berövas solljuset, allt eftersom strålarna blev mer flyktiga och de andra bryggorna blev mer tomma. Efter, iväg mot en preem mack där vi vid en liten mur vilade och lät det sista ljuset klappa våra kinder farväl. Resten är lite av en dimma men vi skiljdes åt med lätta sinnen och glada minnen. Här har ni bilder.
När sommarlovet börjar för mig så kommer jag att börja uppdatera mer. Varför Trey inte gjort det ännu är för mig ett mysterium.