"Förr, om jag minns rätt, var mitt liv en festmåltid där alla hjärtan öppnade sig, där allt vin flödade. En kväll lät jag Skönheten sitta i mitt knä. Och jag fann henne bitter. Och jag förolämpade henne.
Jag beväpnade mig mot rättvisan.
Jag flydde. Häxor, fattigdom, hat, det är åt er min skatt har blivit anförtrodd!
Jag lyckades fördriva allt mänskligt hopp ur min själ. Som ett rovdjur störtade jag mig tyst över varje glädjeämne och kvävde det."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar