The Indie Piss-Off's

Blodet rinner och färgar mina naglar röda
Ack en så feminin känslomöda.

Jag skrev så förut. Poetiskt skräp som skulle betyda någonting. Det gör det inte. Hur texter än kan hjälpa de mest desperata situationer så betyder de sällan mer än ansträngningen. Frågan är bara vem som bryr sig om endera. Om det som kommer eller det som inte kommer.

Så! Nu fick jag en strimma tankeförmåga. Vem oroar sig för mig?
Inte är det jag. Och varför skulle jag hellre slå mig själv i ansiktet än kyssa mig?
Kanske har ensamheten tröttnat på sitt sällskap.

Jag vaknade utan ilska idag. Likt fäders mest förödande blickar. Ingen ilska. Bara besvikelse.
Har dagen då kommit? Jag har länge väntat på den. Då pipan helt vänds mot mig själv. Om jag vill förstöra allting måste jag onekligen förstöra mig själv.
Dagen då jag chockas av tårars sälta får jag se.

Febern förföljer mig.
Se om han lurar runt din huskrök.